Axel hade varit snorig ett tag men pigg ändå, sedan blev han hostig på söndagen och fortsatte så på måndag.
Tisdag var jag ner till Hudik och då jag kom hem åkte vi in på hälsocentralen för att inhalera lite eftersom jag tyckte han var tätt i brösten.
Därifrån blev det sedan ambulans (med blåljus, lite onödigt för så akut var det inte) Axel sov i min famn eftersom han nästan inte hade sovit något på dagen.
Tillbaka till Hudik då och inlagd på barnavdelningen. Där var han pigg och rätt så nöjd trots hostan men de började på med inhalationer igen, koksalt en gång och sedan ventolin den andra. Så pågick det en gång i timmen.
Under natten blev han sämre och det var jobbigt för honom att andas och det var otroligt jobbigt att se på.
Fick nästan ingen sömn alls, vid 4 tiden på onsdag morgon bytte det från ventolin till adrenalin istället. Det svarade han bättre på och behövde inte ens syrgas under den tiden.

För att sedan under dagen bli sämre igen, han orkade inte äta eller ens öppna ögonen. De hade satt näringsdropp under onsdagen och på kvällen slet han ut det. Och de kunde inte sätta något nytt, men han började dricka mer vatten och åt ltie fruktpuré

Torsdagen började han bli piggare, åt men spydde upp allt igen tillsammans med slemet som koksaltlösningen löst upp. Framåt kvällen började han få behålla maten och de behövde inte sätta in något nytt näringsdropp.
Natten mot fredag fick han sova riktigt bra och det var skönt. Under dagen minskade de ner på adrenalinen och koksaltsinhalationerna. Axel var mycket piggare och började fara fram som vanligt.
Framåt eftermiddagen på fredag var han mest mellan golv och taket inne på rummet som för övrigt var ca 2x4 meter!
Det var meningen att läkaren skulle komma och lyssna en gång till på honom under fredagen men han fastnade på akuten så på lördag morgon kom de efter ronden och då fick vi åka hem.
I början av veckan så sa de att det var lunginflammation och ev RS-virus. Jag frågade läkaren som skrev ut oss om de hade jämfört röntgenbilderna sedan han var mindre, då vi blev utskrivna, och de hade de inte gjort men han kollade på dem innan vi åkte hem och kunde inte se en tydlig lunginflammation och skulle inte ha satt den diagnosen.
Provet för RS-virus hade egentligen ingen betydelse för själva behandlingen utan den är de samma men för mitt eget vetande vill jag veta om det var det eller inte eftersom vi hade tackat nej till vaccination av RS-virus.
Prover visades sig vara negativt så inget RS-virus heller.

Jag tror att Axel blev sämre eftersom de började med inhalationerna och slemet började lösa upp sig och därför blev det jobbigare att andas. Eller så var det som läkaren resonerade att han var i början utav förkylningen då vi kom och så blev han sämre och bättre ganska snabbt igen.
Ingen feber hade han man han har nog aldrig svettats som han gjorde så, alldeles genom blött!